Frågor till Karin Enström- sjö och luftstridskrafter

Under debatten 10/12  i riksdagen ställde Mikael Jansson följande frågor till försvarsminister Karin Enström:

anf.132 Mikael Jansson (SD):

Herr ålderspresident! Jag har här en utskrift från Tidskrift i Sjöväsendet , det första numret i år. Det är en del artiklar om marinmateriel. Framför allt är det en artikel av en kommendörkapten vid marintaktiska staben. Han leder i artikeln i bevis att anslagen för marinmateriel – alltså inom anslagen 1:3 och 1:4 – bör vara minst 4-4,5 miljarder per år. I det aktuella utslaget, vad man har kunnat få, ligger man på 1,5-3,4 miljarder per år, alltså väldigt mycket lägre. Man tror att det kommer att urholka marinens materiel. Jag minns också förra året, när ÖB varnade för att en försvarsgren kanske behövde läggas ned på grund av bristande anslag till Försvarsmakten. Då läste jag ut att det kanske är marinen som är mest hotad. Då är mina två frågor: Kommer antalet kvalificerade ytstridsfartyg i marinen att minskas kraftigt? Finns det risk för att försvarsgrenen marinen avvecklas helt?

anf.133 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att säga att jag har mycket svårt att se framför mig att Sverige och Sveriges försvar inte skulle ha behov av förmågor på alla de arenor som vi har, nämligen mark, luft och sjö. Därför skulle jag bli förvånad om det skulle komma in den typen av konkreta förslag från Försvarsmakten. Jag ser framför mig att vi behöver förmågor när det gäller markstridskrafter, marinstridskrafter och luftstridskrafter. I fråga om materiel och materielplanering är det, precis som den här debatten har vittnat om under hela kvällen, avgörande för vår försvarsförmåga att ha rätt materiel. Men en klok materielplanering är inte helt lätt att åstadkomma, eftersom vi har en obalans mellan hur vi avsätter medel i den ordinarie budgetprocessen, ett plus tre år, och sedan har Försvarsmaktens materielplan, som sträcker sig över tio år. Det är inte minst på grund av den obalansen som vi nu har tillsatt en utredning som ska titta på och ge förslag på hur vi kan få en klokare och bättre strategisk styrning av materielinvesteringarna, eftersom det handlar om mycket pengar och handlar om beslut som tas i dag som får konsekvenser på mycket lång sikt. Därför behöver vi hitta bättre system för att få en helhetssyn när det gäller materielinvesteringar. Det gäller också marin materiel, och det gäller olika fartygssystem. Här gäller det att ha en strategisk överblick och att bädda för så kloka beslut som möjligt i framtiden. Det är det utredningen syftar till, och det är också den dialog som vi ständigt för med Försvarsmakten när det gäller materiel och anskaffning.

anf.134 Mikael Jansson (SD):

Herr ålderspresident! Då går jag till luftstrid och materiel. När vi skulle besluta om anskaffning av Gripen E hade Högkvarteret och ÖB en utredning som sade: 60-80 plan är det minsta vi kan beställa för att upprätthålla ett rimligt luftförsvar. Beställer vi 60 flygplan krävs det väldigt mycket luftvärn. Beställer vi 80 plan krävs det lite mindre luftvärn. Min fråga är: Kommer Försvarsmakten inom överskådlig tid att få tillgång till långräckviddigt luftvärn?

anf.135 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr ålderspresident! Jag vill återkomma till vad jag sade i min första replik, nämligen att materiel, oavsett till vilken arena det gäller, är en viktig förutsättning, tillsammans med rätt personal och att materielen och personalen får öva tillsammans – det är det som bygger försvarsförmåga. Grunden till de beslut som vi har fattat när det gäller vår framtida luftförsvarsförmåga är att vi ser att det finns ett behov av att även i framtiden ha en avancerad luftförsvarsförmåga där stridsflygsystemet är en viktig del. Alla som kanske bara har lyssnat under en kort tid på en försvarsbudgetdebatt inser att stridsflyg är en mycket kvalificerad förmåga, men det är också någonting som kostar pengar att utveckla. Här har vi haft tydliga krav, inte minst från riksdagen och från Försvarsmakten, att vi ska ha en partner. Det har vi funnit i Schweiz, så att vi tillsammans kan utveckla denna förmåga. Det är alltid en avvägning mellan vad man behöver för förmåga och vad man kan få ut för de pengar man lägger in. Då gäller det att fatta kloka strategiska beslut så att man bäddar för framtiden. Det som vi nu har föreslagit och fått ett bemyndigande för är 60 plan. Samtidigt har vi en försvarsberedning som tittar på framtida behov totalt sett för Försvarsmakten. Vi har också en luftförsvarsutredning som ska titta på behovet av luftförsvarsförmåga ända bortom 2040. Jag kan inte ställa någon fråga nu eftersom detta är min slutreplik. Jag får därför återkomma vid ett annat tillfälle. Men man kan naturligtvis fråga sig hur Sverigedemokraterna ser att de ska kunna finansiera de ofantliga ökningar som de föreslår och som jag inte riktigt kan se som seriösa alternativ. Men det får bli en annan debatt.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Den 10 december hölls en debatt i Riksdagen om utgiftsområde 6, försvar och samhällets krisberedskap. Mikael Janssons anförande kan läsas nedan.

Herr ålderspresident!

På punkt 1 har jag ett särskilt yttrande. I övrigt bifaller jag reservation 3 och 4.

Säkerhetsläget i världen säger oss två saker: För det första har det ömsesidiga beroendet länder emellan ökat. För det andra kan vi se att världen blir alltmer militärt multipolär även om USA idag fortfarande är den enda supermakten.

Försvarsberedningen slog fast i våras i sin säkerhetsrapport att den kraftfulla ryska upprustningen påverkar säkerhetsmiljön i vårt närområde och att vi måste förhålla oss till detta. Majoriteten i försvarsberedningen ser alltså den ryska upprustningen som ett potentiellt hot inför framtiden. Vi vet inte vilken makthavare som tar över efter Putin. Vi vet bara att denne kommer ha stora militära resurser vid handen. Den ryska upprustningen fortgår enligt planering. Risken med en rysk-kinesisk allians och Rysslands strävan att binda upp de forna sovjetrepublikerna är en hotbild vi måste ta höjd för. Inget parti ser däremot dagens Ryssland som ett omedelbart aktuellt hot. Allt detta sammantaget, vilket försvar behöver vi?

Försvarsberedningen kommer i vår att lägga en försvarsrapport som ett svar på den frågan. Sverigedemokraterna anser att frågan om återtagande av försvarsförmåga inte kan vänta. Sverige kan inte kapprusta med Ryssland, men vi höja vår avskräckande tröskel när ett land som Ryssland agerar som de gör. I vår budgetmotion lägger vi inte bara 3 miljarder kr mer för 2014, vi bifogar en 10-årig vision där vi stegvis ökar försvarsanslaget så att vi om tio år har ett försvarsanslag om 2,0 % av BNP.

Det militära försvaret är en trygghetsfaktor vi inte kan vara utan. Det finns pengar att lägga på försvaret, det visar vårt budgetförslag. Allt beror hur högt vi värderar vår trygghet. Av vår ökning av försvarsanslaget kommer varje år flera miljarder kronor gå till den teknikdrivande svenska försvarsindustrin.

Totalförsvaret och våra förband:

Vi har valt att lägga ett konkret förslag till ett alternativt försvar till det försvar som regeringen bygger. Naturligtvis kan inte ett parti i opposition från riksdagen i detalj föreslå en organisation för försvaret. Men vi har valt att skapa en modell som kan vara en norm för återbyggandet av det svensk försvarsförmåga. Fördelen är att vi utifrån modellen kan beräkna kostnader och därmed föreslå rimliga anslag. Vi vill alltså på tio år fördubbla försvarsanslaget. Vi tror att det är nödvändigt.

Insatsorganisation 2014 (IO14) som riksdagen beslutat, beräknas inte intas nästa år utan först år 2023. Ett problem är att materielförsörjningen av IO14 är underfinansierat med 25-40 miljarder kr. Regeringen avser inte att täcka detta underskott. Regeringen lär ändå inse att det inte går att effektivisera fram dessa pengar. Så hur tänker regeringen anseende försvarets återbyggnad? Frågan är obesvarad.

Hur ser då SD: s modell ut för framtidens svenska försvar?

För de första så täcker vi de liggande underskotten. Underskottet i finansieringen av Gripen Erik om 548 miljoner kronor per år täcker vi från år 2014. Underskottet i investeringsplanen om 2,5 miljarder kronor per år täcker vi från och med år 2015. Med vår budgetmotion så har vi alltså möjlighet att verkligen se IO14 förverkligat år 2023. Utöver detta har vi låtit beräkna kostnader för utvecklande av vår försvarsmodell. Med vårt förslag återgår blir de planerade manöverbataljonerna delar av nya brigader istället. Försvarsmakten återgår även till att omfatta en freds- respektive en krigsorganisation.

Vår modell för flygvapnet rymmer: 

• 100 st stridsflygplan Gripen Erik istället för regeringens 60 st
• Återupprättande av F16 och två nya stridsflygsdivisioner.
• Divisionerna vid F7 Såtenäs ska krigsplaceras.
• Inköp av långräckviddigt luftvärn, åtta eldenheter Aster-30.
• Delvis återtagande av BAS-90 systemet.
• Påbörjande av nyanskaffning av skol- och transportflygplan.

Vår modell för marinen rymmer: 

• Luftvärnsrobotbestyckning för örlogsfartygen.
• 5 st nya U-båtar A 26.
• Påbörjande av nyanskaffning av robotbåtar och ytterligare korvetter.
• Upprättande av 3 st kustartilleribrigader.

Vår modell för armén rymmer: 

• En kraftig ökning av budgeten för armémateriel
• Upprättande av 6 mekaniserade brigader och en halv mekaniserad brigad på Gotland.

Vi anser att Sverige behöver ett existensförsvar. Existensförsvaret bygger på en deklarerad folkvilja att Sverige ska vara en självständig och fri nation samt på en Försvarsmakt, som på ett trovärdigt sätt kan hävda förmåga att skydda landet genom ett organiserat totalförsvar som inkluderar civila komponenter i samverkan. Totalförsvaret ska ha en yta, skalförsvaret, och ett djup, invasionsförsvaret. Regeringens alternativ till existensförsvaret är insatsförsvaret som har en mycket låg numerär men kommer att bli omedelbart gripbar. Insatsförsvaret är bara ett neutralitetsvärn och vaktvärn, d v s en typ av köp-från-hyllan försvar”där man låtsas ha vilja och förmåga att hävda Sveriges folkrättsliga grund.

Samarbeten och allianser:

 Efter Warszawapaktens upplösning finns idag endast en viktig försvarsallians, nämligen NATO. NATO utvidgades efter Warszawapaktens upplösning så att samtliga före detta stater i Östeuropa som varit medlemmar i Warszawapakten blev medlemmar i NATO. Även de tre före detta baltiska delrepublikerna i Sovjetunionen blev medlemmar i NATO. Samtidigt lades NATO:s fokus om från att primärt försvara medlemmarnas eget territorium till att bli en organisation som främst agerar internationellt för att försvara NATO‐ländernas intressen.

NATO har också utvecklat ett omfattande samarbete med andra länder i närområdet via Partnership for Peace (PfP). PfP utvecklas nu så att samarbetet fördjupas med vissa nationer som upplevs har särskilt bra samarbetspotential.

NATO:s kapacitet att agera reduceras nu kraftigt genom kraftiga nedskärningar i försvarsanslagen både i USA och i Europa som följd av den rådande ekonomiska krisen. Samtidigt genomför USA en omprioritering av sin försvarspolitik från Europa och Mellersta Östern till Stilla Havet. Det finns också ett ökande missnöje i USA med att Europas försvarsanslag bara är 30 % av USA: s trots att ekonomierna är jämnstora. Mot den bakgrunden framstår den svenska regeringen som djupt ansvarslös när man svälter ut vårt försvar. I det långa loppet kan vi inte räkna med att andra ska betala vår säkerhet.

Vilken linje vi än väljer angående allianser måste det svenska försvaret få mer resurser. Det finns partier som förordar ett Nato-medlemskap. Sverigedemokraterna förordar en annan väg. Vi vill att det nordiska samarbetet stärks så mycket som möjligt. Visionen är klar: en nordiskt gemensam incidentberedskap och ett gemensamt sjö- och luftförsvar. Norden borde också bli en gemensam beställare av försvarsmateriel.

Frågan har ställts till det amerikanska försvarsdepartementet om Norden kan ha en gemensam försvarsplanering trots att Norge och Danmark är medlemmar i Nato och Sverige och Finland inte. Svaret var: Ja, det går bra. För USA är det primärt att vi tar vårt ekonomiska ansvar, och varför skulle vi inte göra det?

Bidrar vi kraftfullt till säkerhet i Norden, Östersjön och Arktis avlastar det USA. Samtidigt gäller det att konkretisera våra försvarssamarbeten. ”Att inte förhålla sig passiv” är en alldeles för vag formulering.

Försvarsmateriel och industri:

För att få köpa utländskt försvarsmateriel och till bra villkor krävs ofta att Sverige har något att erbjuda i gengäld. Handeln med försvarsmateriel har utrikes‐ och säkerhetspolitiska inslag. Sverige är av hävd en nation med kvalificerade vapensmedjor. Den tid Sverige självt var en stor beställare av försvarsmateriel var vi i hög grad självförsörjande.

Nu är exporten viktig för att uppnå tillräckliga serier av nya produkter. Vid utveckling av nya materielsystem är samarbeten och kostnadsdelning ofta helt nödvändiga, men alla samarbeten är inte lyckosamma. Målmedvetenhet och fokus på innovation som finns i industrin måste vara ledstjärna för utvecklingen. När försvarsindustrin själva finner samverkan brukar det bli bra.

EU vill gärna att medlemsländernas FoU-pengar i framtiden samlas in till European Defence Agency (EDA). Byråkratin inom EDA visar alla tecken på att detta EU‐organ är fel korg att lägga äggen i. EU vill samla FoU pengar till materielprojekt som inte skapas ur marknadsprinciper utan som beslutas politiskt. Nyckelindustrier ska garanteras inkomster. Den svenska regeringen som motsatt sig detta för Sveriges räkning men är nu positiva till att EU vill göra detsamma.

Det skulle gynna Sverige om försvarsmaterielupphandlingen inte var öppen. Svenska försvarsmateriel exporteras idag inte för att marknaden är särskilt öppen utan snarare på kvalité, teknik och prisbild. Den svenska regeringen anser att Sverige bör gå långt före andra EU‐länder med att tillämpa öppen upphandling av försvarsmateriel. Andra EU‐länder nonchalerar lagstiftningen. Sveriges gå‐före‐attityd kan därför komma att kosta oss mycket. Försvarsdepartementet har nu dock äntligen slagit fast att Gripen är en artikel-346‐produkt, dvs. en för Sverige säkerhetspolitiskt strategisk produkt. Det är en bra början Men återstår att säkra är sensorer, undervattenssystem,mikrosatellit teknik mm.

Vidare bör Sverige i vissa fall återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska SME‐företag. Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för försvarsindustrin och bör koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU‐anslag.

När stora och tekniktunga affärer görs upp med för oss allmänt viktiga industriländer bör en stat‐till stat‐överenskommelse eftersträvas från svensk sida. Det sista vi bör göra är att jaga försvarsindustrin ut ur Sverige.

Personalförsörjningen:

Marinens fartyg och stridsflygplanen är dyra materielsystem med hög militär effekt i krig och krislägen. Personalen har blivit en bristvara på dessa system. Det är inte kostnadseffektivt att ha för lite personal placerade på dessa enheter och därigenom minska tillgängligheten.

Marinens fartyg som exempel har bara en besättning blir underutnyttjande. Enligt Riksrevisionen genererar marinens korvetter därför i dag endast 20–30 procent av den potential som finns av ett sjödygn i jämförelse med Kustbevakningen som genererar 70 procent.

Särskilt begränsande är om personal med kritisk kompetens inte dubbleras. De mekaniserade brigader och kustartilleribrigader vi planerar för ska delvis ha värnpliktig personal. För detta krävs en selektiv värnplikt. Likt den i Norge. Dessa värnpliktiga skulle dessutom bli en viktig källa för rekrytering till anställda och kontrakterade sedan. Vi har ju ganska svåra problem med att fylla GSS-T, deltidskontrakten.

Tack herr ålderspresident!

//Mikael Jansson

Sverigedemokraterna – en rejäl höjning av försvarsförmågan

Sverigedemokraterna – en rejäl höjning av försvarsförmågan

Sverigedemokraternas tioåriga rustningsplan andas förhoppning

Ovan redovisar vi bakgrund och sifferverk. Genom att successivt under en tioårsperiod höja försvarsanslaget till 2.0% av BNP visar sverigedemokraterna att det är möjligt att återskapa ett starkt svenskt försvar.

Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport var tydlig, Sverige måste förhålla sig till den ryska upprustningen och hur den påverkar säkerhetsmiljön i vårt närområde. Därför är det förvånansvärt att vare sig socialdemokraterna eller moderaterna lagt offensiva förslag för att stärka försvaret.

Vi ser med spänning fram emot en debatt om vårt förslag.

//Mikael Jansson

Moderaterna är det stora hindret mot ett utbyggt svenskt försvar

Sverigedemokraternas budgetmotion ges försvaret 20 miljarder kr mer än regeringen under den fyråriga budgetperioden. Regeringens försvarsanslag minskar under kommande år till under dagens 1,2 % av BNP samtidigt som Sveriges grannländer satsar betydligt mer.

Partiets försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson välkomnar FP:s utspel men konstaterar samtidigt att Moderaterna är ett stort hinder mot ett stärkt svenskt försvar:

– Vi har fått se en rad utspel från de tre mindre regeringspartierna om ökade försvarsanslag, men detta är samtidigt som statsministern hävdar att ingen i regeringen begär mer pengar till försvaret under budgetberedningen. Vem talar sanning?

– Det är ändå mycket positivt att Jan Björklund nu vill låta utreda långdistansluftvärn på Gotland. Det är inte länge sedan jag ställde honom just den frågan i en frågestund i riksdagen. Björklund hänvisade då till försvarsberedningen.

– Förra året lät vi riksdagens utredningstjänst utreda vad Patriot respektive Aster-30 skulle kosta som system. Patriot för två bataljoner kostar 22,5 miljarder kr och Aster-30 för två bataljoner kostar 13 miljarder kr. Här måste regeringen ta ställning för högre försvarsanslag för att kunna förverkliga Björklunds förslag.

Sverigedemokraternas förespråkar:

… att försvarsmaktens viktigaste uppgift är det territoriella försvaret av Sverige.

… att armén ska omfatta sex mekaniserade brigader samt ett återupprättat Militärkommando Gotland.

… att selektiv värnplikt ska användas för att fylla upp förbanden som då består av cirka 60 % värnpliktiga.

… att Gotland ska ha fast stationerat luftvärn och kustrobotbatterier.

… att flygvapnet ska tillföras 100 st Gripen E.

… att F16 öppnas som flygflottilj.

… att tre kustartilleribrigader återuppsätts.

… att flottans fartyg ska ha eget robotluftvärn.

… att flottan ska tillföras fler fartyg och få ökad förmåga till ytstrid.

… att marinen tillförs fler ubåtar av typ A 26.

För att säkra ett svenskt försvar med förmåga till territoriellt försvar i luften, på marken och på havet räknar Sverigedemokraterna med att försvarsanslaget successivt måste höjas till 1,5 –
2,0 % av BNP.

Pressmeddelande: Sverigedemokraterna förstärker försvarsbudgeten

Det svenska försvarets huvuduppgift måste vara att hela Sverige skall försvaras. Det är därför med stor oro vi ser på den ansvarslösa nedmontering av den svenska försvarsförmågan som regeringen ägnar sig åt. Sverigedemokraterna vill återinföra allmän värnplikt, modernisera och uppgradera JAS 39 Gripen, införskaffa och uppgradera nödvändig materiel och vapensystem samt ta en paus i de internationella insatserna fram till dess att vi har återtagit en trovärdig försvarsförmåga. För att uppnå detta avsätter Sverigedemokraterna utöver regeringens budget 2 miljarder kronor år 2013, 4 miljarder kronor år 2014, 6 miljarder kronor år 2015 och 8 miljarder kronor år 2016 – totalt 20 miljarder under budgetperioden. 

Utöver budgetförstärkningarna kräver vi också en utveckling av våra internationella samarbeten. I Sveriges partnerskap med NATO-länderna bör det finnas konkreta planer för såväl vilket bistånd Sverige skall lämna vid angrepp mot ett eller flera NATO-länder som lika konkreta planer över den hjälp vi kan vänta av Atlantpakten vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med Atlantpakten så måste Sverige äga en militär kapacitet som är avsevärt mer utvecklad än den nuvarande. Ett fullt medlemskap i Atlantpakten är dock inte aktuellt för Sveriges del.

Sverige bör utöver detta vidta åtgärder för att förstärka möjligheterna för svensk försvarsindustri att fortsätta verka i landet. Den svenska försvarsindustrin är en strategisk tillgång för Sverige och bör värnas också i framtiden.

Länkar till SD: s försvarsbudgetmotion.

http://www.sd-gbg.se/motioner/mot_201213_sd_fo_172.pdf

http://www.sd-gbg.se/motioner/mot_201213_sd_fo_245.pdf

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Tabell1

Anslagsförslag 2013 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	22 570 994	+730 000
1:2	Fredsfrämjande förbandsinsatser	2 206 894	-1 864 000
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	8 979 728	+1 798 000
1:4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar	6 492 416	+800 000
1:5	Forskning och teknikutveckling	622 944	+181 000
1:6	Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	23 806	+30 000
1:7	Officersutbildning m.m.	222 085	+50 000
1:8	Försvarets radioanstalt	821 939	+100 000
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	169 821	+150 000
1:10	Nämnder m.m.	5 801	+5 000
1:11	Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.	69 927
1:12	Försvarsexportmyndigheten	71 570	+20 000
1:13	Försvarsunderrättelsedomstolen	7 494
1:14	Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten	12 224
2:1	Kustbevakningen	1 006 680
2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	24 850
2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	21 080
2:4	Krisberedskap	1 172 005
2:5	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet	30 000
2:6	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	193 671
2:7	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 024 751
2:8	Statens haverikommission	42 619
3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	351 875
4:1	Elsäkerhetsverket	51 375
	Summa	46 196 549	+2 000 000

Försvar och samhällets beredskap.

Anslag 1:1, år 2013.

Årlig utbildning av 3 460 värnpliktsuttagna i GMU kostar 447 miljoner kr/år och vidareutbildning av 2 307 av dessa i 7 månader för krigsplacering i mekaniserad brigad eller kustartilleribrigad kostar 695 miljoner kr/år.

Återuppsättande av Militärkommando Gotland kostar 74 miljoner kr/år.

Anställning i varje län en civil-militär samordnare inom nationella skyddsstyrkorna, kostar 13 miljoner kr/år.

Återuppsättning av Särskilda Beredskapspolisen 1500 civilpliktiga under polismyndigheterna men i statsbudgetområde 6 kostar 20 miljoner kr/år.

Paus i allt militärt bistånd undantaget att Sverige ska bistå i Operation Atalanta vid behov, sparar 724 miljoner kr.

Utöver detta finns en generell höjning av anslag 1:1 med 205 miljoner kr.

Anslag 1:2.

Sparas år/2013 /1864 miljoner kr, år 2014/1924 miljoner kr.

Anslagen 1:3 och 1:4 från underfinansiering till ökade materielbeställningar.

Det finns en underfinansiering av beställningen av Gripen E på 5,48 miljarder på tio år sikt i regeringens budget. I SD: s förslag täcks detta från år 2013 till och med år 2022 med en årlig ökning av anslaget 1:3 med 548 miljoner kr. Vidare har ÖB varnat för ett grundläggande underskott i den tioåriga investeringsplanen på 25 miljarder. Täcks inte detta måste försvarsmakten lägga ned ett vapenslag enligt ÖB: s larmartikel i juli. SD täcker i sitt förslag även denna större underfinansiering från år 2014 till och med 2023 genom en höjning av anslagen 1:3 och 1:4 sammanlagt med 2 500 miljoner kr/år.

Anslag 1:5.

Anslaget höjs generellt med 181 miljoner kr, varje år.

Anslag 1:6.

Anslaget höjs generellt med 30 miljoner kr, varje år för att kompensera högre tryck på antagningen.

Anslag 1:7.

Anslaget höjs generellt med 50 miljoner kr, varje år för att kompensera högre tryck i utbildningen.

Anslag 1:8.

Anslaget höjs generellt med 100 miljoner kr, varje år för att möjliggöra uppdatering av de tekniska resurserna.

Anslag 1:9.

Anslaget höjs generellt med 150 miljoner kr, varje år för att matcha ett växande försvar.

Anslag 1:10.

Anslaget höjs generellt med 5 miljoner kr, varje år för att stärka och vitalisera försvarsdebatten.

Anslag 1:12.

Anslaget höjs generellt med 20 miljoner kr, varje år för att understödja svensk export av försvarsmateriel.

 

Stockholm den 3 oktober 2012
Mikael Jansson (SD)
Richard Jomshof (SD)	Björn Söder (SD)
Margareta Larsson (SD)

Sverigedemokraternas försvarsbudget

Idag släppte partiet sitt budgetförslag. Det kommer att bli fler inlägg om det, men nu ikväll blir det ett kort sammanfattande pressmeddelande om det:

”Ett stärkt försvar

Ett svenskt försvars huvuduppgift måste vara att försvara Sverige. Det är därför med stor oro vi ser på den ansvarslösa nedmonteringen av den svenska försvarsförmågan som regeringen ägnar sig åt. Sverigedemokraterna vill återinföra allmän värnplikt, modernisera och uppgradera JAS-gripen, införskaffa och uppgradera nödvändig materiel och vapensystem samt ta en paus i de internationella insatserna fram till dess att vi återtagit en trovärdig försvarsförmåga. Sverigedemokraterna avsätter totalt 20 miljarder under budgetperioden där 2 miljarder avsätts för 2013.”

Pressmeddelandet: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sd-s-hoestbudget-storsatsning-paa-smaafoeretag-och-jobbskapande-aatgaerder-799099

Hela budgeten: https://sverigedemokraterna.se/files/2012/10/Sverigedemokraternas-Höstbudget-för-2013.pdf

Hela budgetpresentationen från presskonferensen: https://sverigedemokraterna.se/files/2012/10/PresentationSDbudget2012.pdf

Regeringen ljuger om Gripenpengarna

Innan budgetpropositionen släpptes så gick de borgerliga partiledarna ut i ett gemensamt utspel där de lovade att Gripen skulle köpas in och att 300 miljoner skulle skjutas till i materielbudgeten för detta. Redan det är för lite, men det är en annan diskussion. Nå, hur blev det nu med det? Beskåda nedanstående utdrag ur budgetpropositionen (utgiftsområde 6, sidan 59, klicka för större bild):

Alltså:

+300

+61,6

-227,2

=134,4

Det är svårt att se hur det här är något annat än ren lögn. Visst, man tillför 300 miljoner till materiel, och sedan drar man av nästan lika mycket igen. Men det är klart, som oppositionspolitiker ska man kanske välkomna detta och använda samma metod: jag lovar härmed att vi kommer att lägga till 50 miljarder i försvarsbudgeten i vår skuggbudget! (Sen drar vi av 48 av dem igen, men det är ju en annan sak)

Men det stannar inte där. Hur håller regeringens framtida materielbudget måttet? Alltså – vad tänker man göra fr.o.m. budgetåret 2014 och framåt?

Öh, vänta lite nu. Vad är det där finstilta som står under tabellen (Tabell 3.11, sidan 56 i utgiftsområde 6)? Låt oss se närmare på det:

Alltså:

År	2013 års prisnivå
Anslag 2013	8979728
Anslag 2016	8716564
Skillnad	-263164

Jahaaaaaa! Det var SÅ regeringen tänkte att de skulle finansiera Gripen E/F! Genom att skjuta till minus 200 miljoner!

Skämt åsido – det förefaller alltså vara bekräftat att regeringens tal om att finansiera Gripen genom tillskott av 300/200 miljoner är ett slag i luften. Inte ens det första budgetåret tillför man den summan netto, och mot slutet av budgetperioden räcker det inte ens till för att kompensera för den normala prisutvecklingen.

Därför struntar Moderaterna i försvaret

Jag har märkt att det verkar finnas många försvarsanställda och försvarsvänner som helt uppriktigt inte kan begripa varför moderaterna helt plötsligt inte verkar bry sig om försvaret. Förr om åren – med de gamla moderaterna – så kunde man ju alltid räkna med att moderaterna åtminstone var att lita på i försvarsfrågan. Det var också en av de saker som gjorde att jag i ungdomen övervägde en tid att engagera mig i just moderaterna (det blev Centern istället, men det är en annan historia).

Så, varför bryr sig moderaterna av idag inte om försvaret? Varför vägrar man benhårt från moderat håll att tillföra resurser som alla inblandade med någon kunskap alls om saken måste inse behövs?

Mycket enkelt: det är ingen valvinnare. I undersökning efter undersökning har det visar sig att den andel väljare som anser att försvaret är en av de viktigaste frågorna för framtiden ligger nånstans under 1%. De nya moderaterna är i första hand intresserade av att vinna val, inte av att driva frågor som i och för  sig skulle kunna vara bra.

Låt mig verkligen understryka detta: varje budgetkrona som läggs på försvaret är en budgetkrona mindre att lägga på sånt som väljarna faktiskt bryr sig om. Det finns en viss absurd rationalitet i detta. Den som inte blir återvald kan ju heller inte genomföra sin politik.

Det här betyder också att Moderaterna aldrig kommer att ändra på den här inställningen med mindre än att de börjar förlora fler röster än vad de vinner på sin försvarspolitik, och sen kan försvarsvänner skriva arga artiklar i pressen eller sura brev och bloggkommentarer till moderata riksdagsledamöter hur mycket de vill. Det finns helt enkelt för mycket att vinna på den nuvarande linjen  och för mycket att förlora på att ändra den.

Det här är rimligen också anledningen till att följetongen kring Gripen har sett ut som den har gjort. ÖB anger ett behov om minst 60-80 plan för att kunna försvara Sverige i en vecka – regeringen sänker detta till 40-60 utan vidare förklaring. Det finns troligen ingen särskild strategisk analys av detta specifika antal som går bortom det rent finansiella. Av samma skäl kommer försvaret att i moderaternas budget få betala Gripen inom vad som i realiteten är oförändrad budgetram. Kom ihåg: varje krona som läggs på försvaret är en förlust.  

Alla moderater gillar förstås inte det här, men hur har det gått för dissidenterna? Mikael Odenberg avgick som försvarsminister eftersom han menade att ekonomihanteringen inte var hållbar. Rolf K Nilsson från Gotland var en entusiastisk försvarsvän, men han hade tagit sig in på personkryss och återvaldes inte. Mats Johansson har i dagarna skrivit en debattartikel om vikten av ett starkt försvar, men han sitter i utrikesutskottet, inte i försvar och mycket lite tyder väl på att en debattartikel kommer att ändra regeringskansliets inställning i frågan. Annicka Engblom har uttryckt vissa tvivel på anslagets tillräcklighet, men frågan är om hon ens kommer med i försvarsberedningen. Det finns inget som i nuläget tyder på att Moderaterna kommer att ändra sig, och det gör försvarsvänner klokt i att komma ihåg.

Mer pengar till Gripen?

Helgens stora försvarspolitiska nyhet är uten tvekan att regeringen gått ut med en debattartikel på SvD Brännpunkt där man hävdar att man kommer att skjuta till nya pengar till försvaret för att få råd att köpa in den nya versionen av JAS 39 Gripen. Det är svårt att inte se det hela som ett slag i luften.

För det första är den utlovade summan (ca 300 miljoner/år) för låg, och för det andra sägs det inget om huruvida detta är bortsett från kostnadsökningar tack vare inflation och liknande eller ej. För det tredje sägs inte heller hur man ska hantera att materielbudgeten redan är underfinansierad från och med 2015. Till sist påpekas det från flera håll också att regeringens besked innebär att antalet plan bantas ännu mer från den av ÖB föreslagna nivån (som väl i och för sig redan den kan sägas vara väl låg). Intressant nog skriver moderaternas Annicka Engblom på sin egen hemsida:

Räcker pengarna, undrar många? Jag har inget klart svar på det i dagsläget, men viktigt i sammanhanget är att överenskommelsen inte bara innebär en lägre kostnad för anskaffning och drift av systemet, utan också en klar markering av svenskt stridsflygs betydelse i stärkandet av försvarsförmågan samt ett klart erkännande av JAS-systemet som sådant. I alla fulla fall är jag glad över att försvarsbudgeten förstärks.

Det är svårt att se det ovanstående som något annat än att det föreligger vissa tvivel rörande tillräckligheten av den från regeringskansliet föreskrivna anslagsnivån. Centerpartiets Staffan Danielsson säger rent ut på sin egen hemsida att han tycker att antalet plan som är föreslaget är för lågt. Det verkar som om regeringen har vissa problem att ens få med sig de egna utskottsrepresentanterna.

Det här utspelet kan man knappast se som något annat än ett försök från borgerligheten att åter ta initiativet i försvarsfrågan genom att få det att se ut som om man tar problemen på allvar. Det gör man inte. Vad som är mer intressant är att regeringen i den första meningen erkänner att det vår omvärld är i ett osäkert läge (ej närmare specificerat, men rimligen avses Rysslands upprustning) och att det därför krävs ett försvar av det svenska territoriet. Vackra ord. Det återstår att se om det återspeglas i försvarsberedningen.

Ping: Sverige och Världen, Cynismer, Väpnaren, Försvar och Säkerhet, Johan Westerholm, Gripen News, Skipper, Joakim Larsson