Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2012/13:173 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali.

Motivering

Situationen i Mali förblir högst osäker. Islamisterna har för tillfället tryckts undan, men finns sannolikt kvar i bakgrunden. Samtidigt finns det grundläggande problemet med den tuaregiska minoritetens ställning kvar som potentiell konfliktgrund. Mali är synnerligen korrupt och den etniska och politiska splittringen inom Malis krigsmakt är stor, samtidigt som dess militära värde är högst begränsat, något som understryks av rebellernas snabba avancemang genom landet under vintern. Rebellerna stoppades i stort sett enbart på grund av det franska militära ingripandet. Den nuvarande militärjuntan som i realiteten styr har en högst begränsad legitimitet och huruvida någon mer trovärdig regering kan tillsättas är högst osäkert. Läget företer påtagliga likheter med läget i Afghanistan.

Samtidigt bör man hålla i minnet att Sverige har en högst begränsad roll att spela i MINUSMA. Den av regeringen föreslagna insatsen är inte stor, men detta innebär också att dess värde för situationen i Mali är marginellt. Det går faktiskt att hävda att vårt deltagande i MINUSMA påverkar Sverige betydligt mer än vad det påverkar situationen i Mali. I sammanhanget är det värt att komma ihåg att läget för den svenska försvarsmakten är allvarligt och att det finns stora behov vad gäller inköp av ny materiel till den av regeringen beslutade insatsorganisationen. Det är i det läget tveksamt om det egentligen är rimligt att ta på sig nya internationella insatser i ett läge där det finns så stora behov som det trots allt gör i Sverige för tillfället.

Den svenska Afghanistaninsatsen började som ett högst begränsat deltagande som sedan kom att utvecklas till att bli mycket omfattande allt eftersom tiden gick. Eftersom situationen på marken i Mali har påtagliga likheter med Afghanistan så går det inte att frigöra sig från farhågan att situationen kan bli precis lika långvarig i Mali som den har blivit i Afghanistan. Det är därför enligt vår mening inte rimligt att godta regeringens proposition, och vi yrkar därför avslag på densamma.

Stockholm den 5 juni 2013
Mikael Jansson (SD) Björn Söder (SD)
Annonser

Image

Då Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt tidigare utbildad som KB elev på Kungl Lapplands jägarregemente I 22 Kiruna gjorde klart den 29 januari 2013 att Försvarsmakten och försvaret av Sverige var ett särintresse har kritiken regnat ned som hagel. Ändå har flera moderata försvarspolitiker ställt sig bakom skönmålningen och endast de gamla moderaterna som fd försvarsminister Anders Björck har ställt sig kritiska och undrar nog vad som skett med moderaterna som tagit en nyliberal väg där inga hot finns och aldrig kan finnas. Statsministerns uttalande hånar svenska soldater och sjömån som har arbetat och arbetar i försvarsmakten och de som stupat eller dött i rikets tjänst.

Med ett budgetunderskottet på 30,5 miljarder i den tioåriga investeringsplanen  och en personalförsörjningen som inte förväntas  uppnå önskad effekt för att försörja IO 14 kan man fråga sig , hur ser Försvarsministern på detta?

Övestelöjtnant tillika riksdagsledamot Stellan Bojerud och partisekreterare samt riksdagsledamot Björn Söder ställde frågor om detta:

Stellan Bojerud

anf.38 Stellan Bojerud (SD):

Herr talman! Jag anhåller att till försvarsministern få ställa följande frågor: Anser statsrådet att försvaret är ett särintresse? Anser statsrådet att hela Sverige ska kunna försvaras?

anf.39 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Tack för frågan! Försvaret av Sverige är en grundläggande uppgift för staten. Där har vi sedan alliansregeringen tillträdde 2006 inlett omfattande reformer för att stärka vår försvarsförmåga. Den som läser inriktningspropositionen, som riksdagen antog år 2009, kan mycket tydligt se att hela Sverige ska försvaras. Vi ska kunna försvara Sverige och svenska intressen i Sverige, i närområdet och i insatser bortom närområdet.

anf.40 Stellan Bojerud (SD):

Herr talman! Tack för svaret! Men då måste jag fråga. Riksdagen antog 2009 insatsorganisationen 2014. Anser statsrådet att det är till fyllest att den blir klar först 2019, det vill säga tio år efter beslut?

anf.41 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Försvarsmakten är nu mitt uppe i detta omfattande reformarbete, där de första besluten fattades 2009. Sedan har det fattats ett antal beslut här i kammaren kring hur reformen ska fortsätta med förutsättningar för personalförsörjning och materielförsörjning. Vi har också fattat beslut kring hur insatsorganisationen ska se ut. Det här är en stor förändring, för det handlar om att gå från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett insatsberett försvar som är tillgängligt här och nu, som har en högre beredskap och en högre tillgänglighet. I det arbetet har ett tydligt medskick från riksdagen och från regeringen varit att den här omställningen endast kan ske i den takt som ekonomin medger. I och med att resurser frigörs från den gamla organisationen kan man också satsa mer på omvandlingen och införandet av insatsorganisationen.

Image

Björn Söder:

anf.82 Björn Söder (SD):

Herr talman! Tack för att jag får möjlighet att ställa en fråga trots att jag inte hade anmält det före kl. 13.00. Med anledning av de frågor som min partikollega tidigare ställde till försvarsministern kan man konstatera att på den ena frågan fick vi inget svar. Det kom heller inget svar när Peter Hultqvist ställde samma fråga. På den andra frågan kan man konstatera att vi har fått ett svar som inte är med verkligheten överensstämmande. Det var ett ganska anmärkningsvärt uttalande från statsministern när han i veckan hävdade att försvaret är ett särintresse. I andra länder är det mycket möjligt att det hade resulterat i krav på avgång, eller i alla fall en offentlig avbön, när landets politiska ledare uttalar sig på det här sättet. Det är inte minst ett hån mot alla som jobbar inom Försvarsmakten och dem som har gett sina liv och även skadat sig i försvarets tjänst under åren. Jag skulle vilja veta om försvarsministern delar sin chefs åsikt i den här frågan. Anser hon att försvaret är ett särintresse eller ej? Det är ingen konstig fråga; den borde rendera ett enkelt svar.

anf.83 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Tack för frågan! Jag kommer att svara på ungefär samma sätt som jag har gjort tidigare, nämligen att det är självklart att försvaret av Sverige är en grundläggande uppgift för staten. Det är en av statens kärnuppgifter. Däremot, precis som jag också sade i ett tidigare inlägg, måste de behov som myndigheten Försvarsmakten pekar på i budgetprocessen och i budgetsammanhang vägas mot andra politikområden. Olika politikområdens intressen vägs alltså mot varandra. Vi väger rättsväsen, sjukvård, politikområden och myndigheternas budgetäskande mot varandra. Sedan är det vi och ytterst statsministern som ska ha ett helhetsperspektiv och har helhetsansvaret för hur statens pengar ska fördelas. Det är det som kallas att ta ansvar.

anf.84 Björn Söder (SD):

Herr talman! Vi kan konstatera att det var ett riktigt politikersvar som slingrar sig väldigt mycket runt frågan. Karin Enström svarar inte på rak arm ja eller nej på frågan om hon delar statsministerns åsikt. Den andra frågan som min partikollega ställde gällde försvarsförmågan och försvarskapaciteten. Försvarsministern hävdade då att regeringen hade fört en politik som gjorde att man nu rustar landet. Så tolkade jag det. Sanningen är att det är fullständigt tvärtom. Alliansregeringen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet har fört en politik som har raserat Försvarsmakten. Vi har alltså i dag en försvarskapacitet på en vecka, vilket ÖB deklarerar och vilket man nu jagar honom, men det visste egentligen alla som är försvarsintresserade redan om. Sverigedemokraterna är i dag det enda partiet i Sveriges riksdag som budgeterar för ökade anslag för Försvarsmakten och också för en politik för att stärka försvaret. Min fråga är: Anser verkligen försvarsministern att Sveriges försvarsförmåga är god och att det räcker med en vecka? Det är ju så tidigare uttalanden har tolkats.

anf.85 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Nu måste vi få lite ordning på besticken. Alliansregeringen tillträdde 2006. På försvarspolitikens område hade vi då ett försvar som var nedmonterat. Man hade lagt ned regemente efter regemente. Man hade också slutat med försvarsplanering över huvud taget, så man hade förmodligen ingen uppfattning alls om någon som helst förmåga. Det alliansregeringen fick börja med var att först titta över vad som behövs, hur omvärldsläget ser ut och därefter ta initiativ till den stora reform som vi nu genomför som handlar om att ha just ett användbart försvar. Då kan vi konstatera att sedan 2006 har försvarsförmåga stärks. Vi är dock inte färdiga, utan arbetet med försvarsreformen fortsätter för att nå de mål och den förmåga som riksdagen har beställt av Försvarsmakten. Det är det som debatten handlar om.

Många partier ställer kritiska frågor men när det kommer till kritan gör endast SD en verklig skillnad mot alliansen.  Partierna FP, C, KD hycklar vilket Mikael Jansson tar upp i sin artikel här.

Sverigedemokraterna tar ansvar och vill återta ett försvar som skall och kan försvara Sverige, hela landet och inte enstaka utvalda orter mot begränsat anfall. För detta budgeterar vi20 miljarder kr i vår skuggbudget med målbild 6 mekaniserade brigader, 3 kustartilleri brigader och 100 Gripen NG. Vi vill också införa värnplikten igen givetvis med regelbundna krigsförbandsövningar på brigadnivå. Försvaret är statens en av huvuduppgifter.

Vi Sverigedemokrater likväl det svenska folket anser att hela konungariket Sverige skall försvaras. Vi har ett stort intresse för detta ”särintresse” !

Image

För en tid sedan besökte riksdagsledamöterna Mikael Jansson, ledamot försvarsutskottet och Björn Söder, partisekreterare tillsammans med andra sverigedemokrater ur partiets försvarsråd,Kungl  Skaraborgs flygflottilj F7 i Såtenäs.

Efter möte med ställföreträdande flottiljchefen Per Danielsson, som gav information om F7:s verksamhet i stort, begav sig besökarna till Gripencentrum där information om verksamheten med JAS 39 Gripen gavs. Man fick också möjlighet att titta in i de simulatorer som används för att utbilda piloterna.

Image

Därefter begav man sig till stridsledningscentralen där man fick se hur man opererar och kontrollerar det svenska luftrummet.

Besöket avslutades med information och rundvandring hos Transport och specialflygenheten. Där fick besökarna möjlighet att gå ombord på ett Herculesplan och titta närmare på motorerna.

Delegationen var mycket nöjd efter besöket, som gav en god inblick i flygflottiljens verksamheter.

Lantvärnet kommer återkomma med ett inlägg ang Tp 84 Hercules och SD syn på det nästan akuta behovet att ersätta henne.