Gästinlägg på Wiseman’s Wisdoms

Häromdagen publicerades ett gästinlägg på Wiseman’s Wisdoms från Mikael Jansson, Sverigedemokraternas ledamot i försvarsutskottet och försvarsberedningen. Läs gärna!

Överföring av icke operativa flygplan till museum

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för FM att skänka två stycken 32 Lansen, en styck 35 Draken skolversion och en 37 Viggen skolversion till Flygvapenmuseum.

Motivering

Vissa av flygvapnets tidigare flygplanstyper har skänkts till flygvapenmuseum vars ekonomi ligger under kulturdepartementet. Nu finns fler historiskt viktiga flygplanstyper som flygvapnet inte har operativ eller utbildningsnytta av. Dessa flygplanstyper kan flygvapenmuseum underhålla relativt billigt i ett flygvärdigt skick genom museéts underhållande verksamhet där ideella krafter bistår. Flygplanen företräder viktig svensk industrihistoria och innovationkraft samt utgör en länk i svensk flygindustris historia. Vill därför undersöka förutsättningarna för FM att skänka två stycken 32 Lansen, en styck 35 Draken skolversion och en 37 Viggen skolversion till Flygvapenmuseum.

Stockholm den 4 oktober 2013
Mikael Jansson (SD)

Studiebesök på F17G samt Visby garnision

Foto: Försvarsmakten

Under almedalsveckan besökte Mikael Jansson, David Lång samt flera ledarmöten i SD försvars och säkerhetspolitiska råd F 17 Gotland, ett detachement till Kungl Blekinge flygflottilj F 17. basen nyttjades flitigt under almedalsveckan både av regeringens Tp 102D men även av incidentberedskapen. Även ÖB Sverker Göransson anlände i en Tp 84 Herkules.

På plats informerades vi av ansvarig på plats om basens historia och om nuvarande användning. Micael Foghagen, rådets flygvapenansvarig ställde frågor hur man kunde utöka verksamheten samt frågade om den reservbas som finns i anslutning till F 17G.

Trots en mycket bred försvarsdebatt som fördes under veckan vilket har varit mycket behövligt och något vi välkomnar så var sverigedemokraterna ensamma om att besöka F17G och dess personal. Läsarna får själv tolka varför det förhöll sig så.

Även besök vid Visby garnison gjordes, en garnison som SD vill återta för militärt bruk. Garnisonen är intakt, med miloverkstaden och hemvärnet fortsatt på området. Dock är miloverkstaden för i civilt bruk.

Sverigedemokraternas syn på FN insats i Mali

Den 18 juni höll Mikael Jansson följande anförande i Riksdagen om SD syn på militär insats i Mali.

anf.1 Mikael Jansson (SD):

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen. På alla sätt försöker vi svenskar hjälpa andra folk i nöd. Det dyraste sättet är den så kallade generösa invandringspolitiken. Vi har också en väl utbyggd biståndspolitik. Det militära biståndet är ytterligare en hjälp när ett land får vårt stöd för att det inte självt kan garantera de mänskliga rättigheterna. Våld och tvingande metoder kan bringa ordning och ge välstånd. Vi sverigedemokrater säger inte generellt nej till militärt bistånd. Vi anser dock att militärt bistånd får ta en paus tills det svenska försvaret återtagit en rimlig förmåga.

Maliinsatsen, om den genomförs, kommer att ta sina medel ur försvarsbudgeten. Det rimliga är att utlandsinsatserna löses med hjälp av särskilda anslag. Vi röstar därför nej till regeringens proposition i frågan. Den svenska insats regeringen föreslår är inte stor. Minusma som helhet kan dock bli relativt stor. Ramen är satt till 11 200 soldater och 1 440 poliser. Av dessa är mer än 50 procent afrikaner och redan på plats i Mali. Det finns likheter med ISAF-insatsen i Afghanistan, som också började i mindre skala.

Osäkerheterna i Mali är stora, precis som de varit i Afghanistan. Malis regering har haft svårt att stoppa de islamistiska gruppernas framfart i norr. Den franska militära insatsen i Mali har varit betydelsefull och fick i efterhand stöd av ett FN-mandat. Som vid andra militära internationella insatser gäller det inte bara att uppnå de militära målen utan också att vinna människornas förtroende. Man ska då veta att Mali är ett mångfasetterat land med olika etniska grupper såväl som religiösa inriktningar. Nomader skiljer sig från bofasta. Framför allt är landet delat mellan norr och söder. Vi önskar dem som lever i Mali fred, försoning och välstånd. Vi önskar Minusma framgång och att de kan anbringa sina krafter på ett sådant sätt att Mali får den hjälp landet behöver. Vi sverigedemokrater hävdar vårt principbeslut: inget internationellt militärt bistånd innan Sverige åter har ett väl fungerande försvar. Anslagen inom utgiftsområde 6 borde fördelas enbart till gagn för vårt eget försvar. När det gäller det svenska försvarets materiel- och förbandsbehov är regeringen kallsinnig.

//Mikael Jansson

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2012/13:173 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali.

Motivering

Situationen i Mali förblir högst osäker. Islamisterna har för tillfället tryckts undan, men finns sannolikt kvar i bakgrunden. Samtidigt finns det grundläggande problemet med den tuaregiska minoritetens ställning kvar som potentiell konfliktgrund. Mali är synnerligen korrupt och den etniska och politiska splittringen inom Malis krigsmakt är stor, samtidigt som dess militära värde är högst begränsat, något som understryks av rebellernas snabba avancemang genom landet under vintern. Rebellerna stoppades i stort sett enbart på grund av det franska militära ingripandet. Den nuvarande militärjuntan som i realiteten styr har en högst begränsad legitimitet och huruvida någon mer trovärdig regering kan tillsättas är högst osäkert. Läget företer påtagliga likheter med läget i Afghanistan.

Samtidigt bör man hålla i minnet att Sverige har en högst begränsad roll att spela i MINUSMA. Den av regeringen föreslagna insatsen är inte stor, men detta innebär också att dess värde för situationen i Mali är marginellt. Det går faktiskt att hävda att vårt deltagande i MINUSMA påverkar Sverige betydligt mer än vad det påverkar situationen i Mali. I sammanhanget är det värt att komma ihåg att läget för den svenska försvarsmakten är allvarligt och att det finns stora behov vad gäller inköp av ny materiel till den av regeringen beslutade insatsorganisationen. Det är i det läget tveksamt om det egentligen är rimligt att ta på sig nya internationella insatser i ett läge där det finns så stora behov som det trots allt gör i Sverige för tillfället.

Den svenska Afghanistaninsatsen började som ett högst begränsat deltagande som sedan kom att utvecklas till att bli mycket omfattande allt eftersom tiden gick. Eftersom situationen på marken i Mali har påtagliga likheter med Afghanistan så går det inte att frigöra sig från farhågan att situationen kan bli precis lika långvarig i Mali som den har blivit i Afghanistan. Det är därför enligt vår mening inte rimligt att godta regeringens proposition, och vi yrkar därför avslag på densamma.

Stockholm den 5 juni 2013
Mikael Jansson (SD)	Björn Söder (SD)

Nordiskt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete inklusive krisberedskap

Den 5 juni höll Mikael Jansson följande anförande i Riksdagen

anf.57 Mikael Jansson (SD):

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservation 2 under punkt 1 och reservation 6 under punkt 2. Nordisk säkerhetspolitik måste grunda sig på en klok utblick på förhållandena i vår omvärld. I första hand gäller det naturligtvis vårt närområde. Det kan finnas aktuella hot som vi omedelbart måste reagera på.

Det kan finnas potentiella hot genom uppbyggandet av omfattande militära förmågor i ett annat land. Vi ser i dag inga aktuella hot som snabbt tvingar oss att se över vår militära förmåga. Det finns dock ett potentiellt hot, vilket är Rysslands kraftiga upprustning. Eftersom vi inte vet hur världen ser ut om 10, 15 eller 20 år måste vi reagera på detta. Vi vet inte heller hur maktbalansen ser ut i framtiden. De europeiska länderna har nedrustat kraftigt och USA kommer att tvingas minska på sina militära utgifter – detta samtidigt som alltså Ryssland och Kina upprustar.

Det finns krafter i Kina och Ryssland som verkar för en militär allians mellan länderna. Oavsett om detta är sannolikt eller inte måste vi räkna med risken och ta höjd för en utveckling där Kina och Ryssland garanterar sin gemensamma gräns och förstärker i övriga militärdistrikt. USA kommer att flytta sitt säkerhets- och försvarsfokus från Europa till Asien. Så mycket vet vi säkerhetspolitiskt om framtiden. Det tar långt tid från investering i militär förmåga till faktisk höjd förmåga.

Vi kan därför inte vänta med att stärka vår militära förmåga. Vi måste upprusta försvaret så att det når en nivå varifrån vi kan återta tillräcklig förmåga för att möta ett aktuellt hot som tornat upp sig. Samarbete är ett bra sätt att uppnå säkerhet. Samarbeten kan gälla operativa förband, alltså militära allianser, eller gälla försvarsmaterielsamarbeten. Samarbetena kan vara mellanstatliga eller överstatliga. Nato är ett mellanstatligt samarbete. Som medlem är man dock, enligt artikel 5, bunden att bistå andra medlemmar.

EU är för närvarande också ett mellanstatligt samarbete på försvarssidan. Men den som känner EU vet att utvecklingen går mot mer och mer överstatlighet, och det går snabbt. Den kloke betraktar allt försvarssamarbete inom EU som något som snart kommer att vara överstatligt. Om det inte blir så får vi tacka de länder som vågar stå upp mot EU-byråkratin, främst Storbritannien. Sverige räknas inte till den modiga skaran utan är EU:s mest lydiga medlem. Om det utvecklas ett EU-försvar eller inte bestäms av de stora europeiska Natomedlemmarna.

Fru talman! Detta är de yttre villkoren för Sveriges säkerhet som jag ser det. I den svenska säkerhetspolitiska debatten låter det ofta som att utvecklingen är oundviklig och att det inte finns plats för en svensk säkerhetspolitisk linje längre. Jag håller inte med. Vi kan uppbåda politisk vilja tillräcklig för att kunna se och välja olika säkerhetspolitiska alternativ. Det förutsätter att vi höjer försvarsanslaget, som nu närmar sig 1,1 procent av bnp, väsentligt. Annars kommer försvarsmakten att fortsätta att urholkas. Då tvingas vi att söka den hjälp vi kan få.

Om vi höjer anslaget kan vi söka aktiva vägar till ett stärkt försvar. Vi kan välja mellan olika alternativ. Linje 1 är att följa Danmarks exempel och bli medlem i Nato och satsa på att upprusta enstaka förmågor som kan tillställas Nato vid behov och ge stora bidrag till internationella Natoledda insatser så som Danmark gjorde i Afghanistan.

Danmark räknar då med Nato:s fulla och omedelbara support i händelse av krig. Linje 2 är att satsa på EU-alternativet, att ställa upp på systemet med stridsgrupper och att helt förlita sig på EU:s militärbyrå Eda när det gäller materielsamverkan. Det EU-land som verkar så förlitar sig på EU som säkerhetsgarant. Linje 3 är att satsa på regional samverkan och ett fortsatt partnerskap med Nato. Regionalt för oss är Norden i första hand och Baltikum i andra hand. Det finns redan en nordisk samverkan inom Nordefco. Vi övar fredsfrämjande insatser tillsammans och även krishanteringsinsatser. Nästa steg är att vi ändrar lagstiftningen så att vi kan öva krigsinsatser tillsammans. För att det nordiska samarbetet ska få full väsentlighet måste vi naturligtvis kunna samverka direkt i händelse av krig.

Det ligger stor svårighet i detta eftersom Norge och Danmark leds av Nato i händelse av krig och Sverige och Finland har egna nationella krigsledningar. Min mening är att en gemensam nordisk försvarsplanering kan upprättas men att den måste vara konkret och förhandlas tillsammans med Nato. När Försvarsberedningen besökte Washington ställdes frågan till en hög representant för försvarsdepartementet. Denne verifierade att frågan är svår men att en gemensam nordisk försvarsplanering är möjlig. Det är alltså den sista linjen, linje 3, som är bäst. Våra ansträngningar bör inrikta sig på att vi först ändrar lagarna så att vi kan ha samnordiska övningar för territoriellt försvar. Därefter bör vi inleda diskussioner med grannländerna om en gemensam försvarsplanering.

Mikael Jansson

Efter dagens försvarsutskott – Mikael Jansson

Strax efter dagens möte i försvarsutskottet lyckades vi få en snabb intervju med Mikael Jansson, där han ger några kort svar om vad generallöjtnant Anders Silwer och övriga representanter från Försvarsmakten gav för information till utskottet.

Moderaterna är det stora hindret mot ett utbyggt svenskt försvar

Sverigedemokraternas budgetmotion ges försvaret 20 miljarder kr mer än regeringen under den fyråriga budgetperioden. Regeringens försvarsanslag minskar under kommande år till under dagens 1,2 % av BNP samtidigt som Sveriges grannländer satsar betydligt mer.

Partiets försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson välkomnar FP:s utspel men konstaterar samtidigt att Moderaterna är ett stort hinder mot ett stärkt svenskt försvar:

– Vi har fått se en rad utspel från de tre mindre regeringspartierna om ökade försvarsanslag, men detta är samtidigt som statsministern hävdar att ingen i regeringen begär mer pengar till försvaret under budgetberedningen. Vem talar sanning?

– Det är ändå mycket positivt att Jan Björklund nu vill låta utreda långdistansluftvärn på Gotland. Det är inte länge sedan jag ställde honom just den frågan i en frågestund i riksdagen. Björklund hänvisade då till försvarsberedningen.

– Förra året lät vi riksdagens utredningstjänst utreda vad Patriot respektive Aster-30 skulle kosta som system. Patriot för två bataljoner kostar 22,5 miljarder kr och Aster-30 för två bataljoner kostar 13 miljarder kr. Här måste regeringen ta ställning för högre försvarsanslag för att kunna förverkliga Björklunds förslag.

Sverigedemokraternas förespråkar:

… att försvarsmaktens viktigaste uppgift är det territoriella försvaret av Sverige.

… att armén ska omfatta sex mekaniserade brigader samt ett återupprättat Militärkommando Gotland.

… att selektiv värnplikt ska användas för att fylla upp förbanden som då består av cirka 60 % värnpliktiga.

… att Gotland ska ha fast stationerat luftvärn och kustrobotbatterier.

… att flygvapnet ska tillföras 100 st Gripen E.

… att F16 öppnas som flygflottilj.

… att tre kustartilleribrigader återuppsätts.

… att flottans fartyg ska ha eget robotluftvärn.

… att flottan ska tillföras fler fartyg och få ökad förmåga till ytstrid.

… att marinen tillförs fler ubåtar av typ A 26.

För att säkra ett svenskt försvar med förmåga till territoriellt försvar i luften, på marken och på havet räknar Sverigedemokraterna med att försvarsanslaget successivt måste höjas till 1,5 –
2,0 % av BNP.

Mikael Jansson om försvarsberedningen

Efter sju sorger och åtta bedrövelser presenteras nu intervjun med Mikael Jansson om arbetet med försvarsberedningen:

 

På grund av att vi är så grundligt otekniska här på bloggen så har det tagit sin rundliga tid att få upp det här klippet, trots att intervjun gjordes i tisdags och levererades i torsdags. Bildkvaliteten kunde vara lite bättre också, och vi ska försöka fixa det med teknikkillarna kommande vecka.
Vi har som sagt tänkt att vi skall ha det här som ett återkommande inslag på bloggen. Intentionen är att genomföra intervjuer om bl.a. försvarsberedningen men också att exempelvis svara på frågor från läsekretsen. Så, om någon vill ställa en fråga som det finns möjlighet att besvara (sekretess etc.  kan självklart spela in) så är ni välkomna att posta dem som kommentarer här eller skriva dem till lantvarnet (snabela) gmail punkt com, alternativt på Twitter: @Lantvarnet.

SD-delegation vid Kungl Skaraborgs Flygflottilj F 7

För en tid sedan besökte riksdagsledamöterna Mikael Jansson, ledamot försvarsutskottet och Björn Söder, partisekreterare tillsammans med andra sverigedemokrater ur partiets försvarsråd,Kungl  Skaraborgs flygflottilj F7 i Såtenäs.

Efter möte med ställföreträdande flottiljchefen Per Danielsson, som gav information om F7:s verksamhet i stort, begav sig besökarna till Gripencentrum där information om verksamheten med JAS 39 Gripen gavs. Man fick också möjlighet att titta in i de simulatorer som används för att utbilda piloterna.

Därefter begav man sig till stridsledningscentralen där man fick se hur man opererar och kontrollerar det svenska luftrummet.

Besöket avslutades med information och rundvandring hos Transport och specialflygenheten. Där fick besökarna möjlighet att gå ombord på ett Herculesplan och titta närmare på motorerna.

Delegationen var mycket nöjd efter besöket, som gav en god inblick i flygflottiljens verksamheter.

Lantvärnet kommer återkomma med ett inlägg ang Tp 84 Hercules och SD syn på det nästan akuta behovet att ersätta henne.