Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap

14 oktober, 2012

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Tabell1

Anslagsförslag 2013 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

 

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

22 570 994

+730 000

1:2

Fredsfrämjande förbandsinsatser

2 206 894

-1 864 000

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

8 979 728

+1 798 000

1:4

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar

6 492 416

+800 000

1:5

Forskning och teknikutveckling

622 944

+181 000

1:6

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

23 806

+30 000

1:7

Officersutbildning m.m.

222 085

+50 000

1:8

Försvarets radioanstalt

821 939

+100 000

1:9

Totalförsvarets forskningsinstitut

169 821

+150 000

1:10

Nämnder m.m.

5 801

+5 000

1:11

Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.

69 927

 

1:12

Försvarsexportmyndigheten

71 570

+20 000

1:13

Försvarsunderrättelsedomstolen

7 494

 

1:14

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten

12 224

 

2:1

Kustbevakningen

1 006 680

 

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

24 850

 

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080

 

2:4

Krisberedskap

1 172 005

 

2:5

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

30 000

 

2:6

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

193 671

 

2:7

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

1 024 751

 

2:8

Statens haverikommission

42 619

 

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

351 875

 

4:1

Elsäkerhetsverket

51 375

 
 

Summa

46 196 549

+2 000 000

Försvar och samhällets beredskap.

Anslag 1:1, år 2013.

Årlig utbildning av 3 460 värnpliktsuttagna i GMU kostar 447 miljoner kr/år och vidareutbildning av 2 307 av dessa i 7 månader för krigsplacering i mekaniserad brigad eller kustartilleribrigad kostar 695 miljoner kr/år.

Återuppsättande av Militärkommando Gotland kostar 74 miljoner kr/år.

Anställning i varje län en civil-militär samordnare inom nationella skyddsstyrkorna, kostar 13 miljoner kr/år.

Återuppsättning av Särskilda Beredskapspolisen 1500 civilpliktiga under polismyndigheterna men i statsbudgetområde 6 kostar 20 miljoner kr/år.

Paus i allt militärt bistånd undantaget att Sverige ska bistå i Operation Atalanta vid behov, sparar 724 miljoner kr.

Utöver detta finns en generell höjning av anslag 1:1 med 205 miljoner kr.

Anslag 1:2.

Sparas år/2013 /1864 miljoner kr, år 2014/1924 miljoner kr.

Anslagen 1:3 och 1:4 från underfinansiering till ökade materielbeställningar.

Det finns en underfinansiering av beställningen av Gripen E på 5,48 miljarder på tio år sikt i regeringens budget. I SD: s förslag täcks detta från år 2013 till och med år 2022 med en årlig ökning av anslaget 1:3 med 548 miljoner kr. Vidare har ÖB varnat för ett grundläggande underskott i den tioåriga investeringsplanen på 25 miljarder. Täcks inte detta måste försvarsmakten lägga ned ett vapenslag enligt ÖB: s larmartikel i juli. SD täcker i sitt förslag även denna större underfinansiering från år 2014 till och med 2023 genom en höjning av anslagen 1:3 och 1:4 sammanlagt med 2 500 miljoner kr/år.

Anslag 1:5.

Anslaget höjs generellt med 181 miljoner kr, varje år.

Anslag 1:6.

Anslaget höjs generellt med 30 miljoner kr, varje år för att kompensera högre tryck på antagningen.

Anslag 1:7.

Anslaget höjs generellt med 50 miljoner kr, varje år för att kompensera högre tryck i utbildningen.

Anslag 1:8.

Anslaget höjs generellt med 100 miljoner kr, varje år för att möjliggöra uppdatering av de tekniska resurserna.

Anslag 1:9.

Anslaget höjs generellt med 150 miljoner kr, varje år för att matcha ett växande försvar.

Anslag 1:10.

Anslaget höjs generellt med 5 miljoner kr, varje år för att stärka och vitalisera försvarsdebatten.

Anslag 1:12.

Anslaget höjs generellt med 20 miljoner kr, varje år för att understödja svensk export av försvarsmateriel.

 

Stockholm den 3 oktober 2012

 

Mikael Jansson (SD)

 

Richard Jomshof (SD)

Björn Söder (SD)

Margareta Larsson (SD)

6 Responses to “Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap”

  1. jan-olov Says:

    Jag tycker det är mkt positivt att SD lägger konkreta förslag till förbättringar av vår försvarsmakt och anvisar finansiering.
    Det går att skapa ett betydligt bättre försvar genom både omfördelningar inom utgiftsområde 6 ,till föra ökat anslag till utgiftsområde 6 samt återta värnpliktsystemet igen i reformerat utförande.

    • riksregaliet Says:

      Det som byggs av oss är en s.k lägsta grund. Ett försvar som kan verka för just försvar av Sverige men även vid behov, kunna byggas ut ytterligare med brigader etc.

  2. Rickard Says:

    Ett billigt sätt att ytterligare höja försvarsförmågan är ytterligare satsning på Hemvärnet, Utöka kontrakts/övnings tiden med 8 dagar, från dagens 8 dagar för insatshemvärn och 4 dagar för bevaknings hemvärnet till 16 respektive 12 dagar. Då kan även förmågan hos den enskilde soldaten inom hemvärnet höjas kraftigt,
    Även kan mer avancerade uppgifter utföras av hemvärnsförbanden.

    Genomsnittsåldern för en soldat inom Hemvärnet ligger runt 35 år idag, alla yrken och utbildningsnivåer finns representerade. Det finns en väldigt stor outnyttjad potential. borde nyttjas bättre.

    Dagens Hemvärn har 40 bataljoner och 22 000 aktiva soldater med spridning över hela landet.


    • Det är inte omöjligt att det skulle kunna vara positivt. Jag tror dock att man i så fall måste skikta förbanden ytterligare så att de som inte anser sig kunna hålla ett sådant övningstempo kan fortsätta på en lägre nivå. Gör man inte det riskerar man att tappa ytterligare numerär.

      • Rickard Says:

        Visst vid varje förändring så blir det alltid ett tapp, men trenden som nu syns är att numrären inom Hemvärnet är på uppåtgående. Men den del av Hemvärnet som har 4 dagars avtal verkar tappa i volym, de nya söker sig mestadels till 8 dagars avtal.
        Inom min egen bataljon så är trenden tydlig InsatsHv (8 dagars avtal) skapar nya plutoner medan de plutoner med 4 dagars avtal slås ihop och minskar.

        Frågan är vilken typ av Hemvärn vill vi ha i framtiden. Hög nivå lockar till sig de med hög ambition.

        Det viktiga med organisationsformen Hemvärnet är att dessa förband är lätta och snabba att mobilisera, vi pratar om timmar för viss del och 24 timmar för hela Hemvärnet. Inom 24 timmar har vi 22 000 soldater utgrupperade över hela Sverige beredd att lösa uppgifter. Vilken förmåga ska denna snabba styrka hålla?


  3. Jo, visst är det säkert så att en hög nivå drar till sig mer ambitiösa soldater. Jag ser dock inte att det finns någon motsättning där. Det finns också ett värde i att ha förband med lägre tjänstgöringsgrad för att få upp numerären. Det blir ju naturligtvis en avvägningsfråga mellan effekt och insats, men man kan inte bortse från denna faktor anser jag.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: