Frågor om Försvarsmaktens personal
16 maj, 2013
Den 15 maj höll Mikael Jansson ett anförande angående personalförsörjningen
Herr talman!
Jag yrkar bifall till utskottets förslag på samtliga punkter. Den av riksdagen beslutade Insatsorganisationen 2014 har som mål att markförsvaret ska bestå av tolv manöverbataljoner. Redan detta är enligt vår mening för lite, men det är en annan diskussion. Insatsorganisation 14 intas inte år 2014 utan planeras nu att förhoppningsvis intas år 2023. Den begränsade förmåga till territoriellt försvar som IO 14 eventuellt kommer att ha har vi alltså inte ännu. När vi väl har intagit IO 14, ja, då och först då kommer vi att ha tillräcklig förmåga att försvara en del av landet i en vecka, om en potentiell fiende är snäll nog att säga till i tid först förstås så att vi kan mobilisera våra styrkor och förflytta dem i lugn och ro. I det tidigare försvaret med fördelningar och brigader hade markstridskrafterna sammanlagt mellan 150 och 200 bataljoner, hemvärnet oräknat. Det fanns då stora personalreserver. Det säger sig självt att det är extra viktigt att personalen nu är fulltalig när försvaret är så bantat som det är nu. Riksrevisionen har kunnat konstatera att det tyvärr föreligger svåra problem. Sett över alla försvarsgrenarna saknas det redundans för personalen så att vi ibland är tvungna att skära ned på nyttjandetiden för dyra materielsystem, vilket ofta får direkt negativ inverkan på beredskapen. Det är inte utan att man kan se en koppling mellan denna typ av problem å ena sidan och det faktiska utfallet av situationer likt den som nyligen uppstod med ryska plan som övade i närheten av svenskt territorium under den så kallade ryska påsken å den andra. Om vi hade haft en bättre redundans, om vi annorlunda uttryckt hade haft ytterligare markpersonal och piloter tillgängliga för att tjänstgöra under denna helg, hade vi då kunnat hantera denna situation på ett bättre sätt? Jag misstänker att svaret är ja på den frågan.
Herr talman!
På armésidan har det varit svårt att över tid teckna nödvändiga kontrakt för dem som temporärt ska tjänstgöra, de så kallade GSS/T. Det gäller att komma ihåg att det inte enbart räcker med att uppfylla målen för intresseanmälningar och tecknade kontrakt, utan det är också viktigt att de som anställs stannar kvar i organisationen tillräckligt länge. Om detta inte sker håller inte beräkningarna för den nya organisationens personalförsörjning. Det har sparats på försvaret länge med både tårtspadar och osthyvlar. Till sist blir kvarvarande förmåga på många olika sätt urholkad. Personalpolitiken är ett område som tyvärr kan sägas ha urholkats på detta sätt. Till att börja med är soldaternas löner ett problem. Varför ska unga duktiga killar och tjejer behöva uthärda löner på städarnivå trots att de är skyldiga att tjänstgöra till och med i krig utomlands? Varför ska de betala för sin mat i fält? Varför ska de betala hyra för sina logement?
Naturligtvis bottnar detta i grunden i Sveriges ekonomi och riksdagens budgetprioriteringar. Att höja löner generellt för hela kategorier av människor är inte billigt eller lätt att räkna hem. Men vi måste se och förstå dessa problem och på sikt försöka rätta till dem. Vi har inte råd att vara naiva. Herr talman! Totalförsvarsplikten är nu enbart ett verktyg vid höjd beredskap. Normalt ska vårt försvar bemannas med anställd frivillig personal. När frågan om villkor och lagstöd för de nya kontraktsformerna GSS/K och GSS/T, alltså kontinuerliga respektive tidvisa kontrakt, lades fram för beslut i riksdagen röstade Sverigedemokraterna för förslaget – detta för att det aktuella systemet ska fungera. Men det är ingen hemlighet att vi vill att värnplikten återtas även i fred och normal beredskap för att fylla ut och utöka antalet förband. Socialdemokraterna påpekar ofta att det var med en mycket knapp majoritet som riksdagen beslöt om det nya personalförsörjningssystemet. Det stämmer. Vi sverigedemokrater var dock inte med; det var före vårt inträde i riksdagen. Frågan är hur majoriteten ser ut i dag. Många talar i alla fall med värme om värnpliktsutbildning.
Kanske hade vi i denna kammare med kammarens nuvarande sammansättning kunnat besluta om någon form av värnpliktsutbildning, även inom ramen för regeringens budget – nåväl. I detta betänkande samsas 13 motioner specificerade i fyra punkter. Under punkt 1 biträder vi Hultqvists motion 228 yrkande 11. Varför gör vi detta? Jo, därför att i yrkandet föreslås en översyn av befintligt personalförsörjningssystem. Vi finner detta lämpligt. De brister som tycks finnas bör verifieras om vi politiker ska kunna föreslå konkreta förbättringar. Åtgärder för att åter folkförankra försvaret bör vidtas. Samtidigt med dessa ambitioner måste vi veta att personalkostnader och förbättringar inte kan finansieras av den nuvarande materielbudgeten, där det redan saknas tiotals miljarder för att kunna nå fram till de krav som ställs för IO 14. Anslagen till försvaret har ramlat ned till lägsta tänkbara nivå. Försvarets anslag måste öka, och äntligen har vi hört att statsministern vaknat i frågan. Tyvärr är det svårt att fästa särskilt stor tilltro till uttalandena från statsministern, med tanke på den historia som finns av Moderaternas och borgerlighetens tidigare tal om satsningar på försvaret.
Budgetförstärkningar tycks betyda något helt annat för Moderaterna än vad de gör för resten av världen. Vi är alla redo för debatten om hur mycket försvarets anslag måste öka fram till 2023 som ett planmål för insatsorganisationen. När vi sedan i Nordefco söker vidga det nordiska försvarssamarbetet följer frågan: Kan de svenska soldaterna på sikt tjäna väsentligt mindre än sina nordiska kollegor? Är det verkligen rimligt?
//Mikael Jansson
Mrutyuanjai Mishra har en europeisk magister i mänskliga rättigheter och demokrati. Han är flitig krönikör i dansk media, bl a Jyllandsposten samt även i ”Den Korte Avis”. Han är kommentator i dansk TV där han kommenterar internationella frågor rörande Asien.
Yes, it is official now. One of the most powerful man not only in China but the whole world is heading for his first overseas trip after assuming power. China formally announced yesterday that its new Premier Li Keqiang’s will visit India, which will be the first stop of his maiden foreign tour.
Li has chosen India to be the first stop of his first foreign tour. Li Keqiang is not the first leader to take such a step. Francois Hollande french president also embarked on his first trip to Asia by visiting India. India matters more and more not only for China but for USA as well. President Barack Obama has called the partnership between India and USA as the defining partnership of the 21st century. All these developments indicate that the center of worlds geopolitical gravity is changing and the new game changers are China and India. Besides India Li Keqiang will also visit Pakistan, Germany and Switzerland.
India matters to China because trade is expanding between India and China. The two-way trade between India and China is expected to cross the benchmark of 100 billion dollars in 2015. This is good news for the world. But the border crisis between India and China is not. Because all trade and other ties can get jeopardized if India and China get involved in a military tussle. Not only can China and India not afford it, but it will further cause anxiety and destabilize the global economy.
In Sweden this week, ministers of Nordic Countries along with US, Canada and Russia will take a decision latest by tomorrow if China, Japan, India, EU, and some other organizations should get the observer status. It is interesting that China and India are actually competing heavily for gaining more influence not only in Africa. This competition has actually come to the Nordic shores as well.
Both these above mentioned meetings are of tremendous significance. India and China can co-operate instead of getting involved in a military tussle. If they succeed in collaborating instead of confronting each other militarily then it will bring prosperity, which in turn will improve the lives of millions in both these countries. But there are reasons to worry and be skeptical. Chinese soldiers had last month, entered Ladakh in India and had for the first time refused to go back. This crisis has just been avoided by diplomatic means and fortunately India did not response with a tit for tat mentality. Instead India used its diplomatic channels to avoid a military confrontation with China.
China is flexing its military muscles all over Asia. It is sending a clear message to small asian countries like Nepal, Burma, Sri-Lanka that the new regional power is China and they better listen to what China expects from them.
On the other hand, India´s influence is also increasing as we recently saw in Pakistans election. The winner of Pakistani election is Nawaz Sharif who probably will soon become the prime minister of Pakistan. And Nawaz Sharif has shown all inclination to co-operate and increase trade with India. The big ”if” here is, if the military which actually calls the shots in Pakistan will allow this to happen.
So in words, a lot of movements taking place where Asian giants China and India, which are also rising military powers as well economic power houses are seeking influence and impacting our world.
//Mrutyuanjai Mishra
1981 Fiende attack mot Stockholm.
11 maj, 2013
Kuppförsvarsövning i Stockholm den 27 september 1981. Gunnar Trossö med fiende enhet landstiger Riddarholmen och slår ut allt svenskt militärt försvar fram till Riksdagshuset. En rensning i stan genomförd av endast 16 man uppdelade i två enheter Alfa & Beta endast utrustade med Kpist45b och enstaka granater.
Mrutyuanjai Mishra har en europeisk magister i mänskliga rättigheter och demokrati. Han är flitig krönikör i dansk media, bl a Jyllandsposten samt även i ”Den Korte Avis”. Han är kommentator i dansk TV där han kommenterar internationella frågor rörande Asien.
There is no doubt that with over 70,000 dead, and million more displaced population, the sectarian conflict in Syria is not diminishing. On the contrary, there is escalation and more killings. This despite the fact that civil war in Syria is now in its third year period. It seems like there is a fight to the finish between sunni rebels and alawite shia muslims in Syria. There is no trust whatsoever between the warring parties. Both sides seek total victory. There are other religious minorities like christians, who are also very wary of sunni rebels fighting Bashar Al-Assads regime. Some rebel groups have direct links to Al Queda. This is also worrying Washington.
//Mrutyuanjai Mishra.
Lantvärnet -ett år av försvarsdebatt
30 april, 2013
Idag den 30 april är det H.M.K Carl XVI Gustavs födelsedag. Sveriges konung fyller 67 år och firar 40 år på tronen. Ett historiskt år med bl.a kungligt bröllop kommer följa.
Kungen är en utav konungarikets högsta befäl. Sedan konungen tillträdde 1973 har försvarsmakten dalat nedåt både i antal förband men även när det kommer till de ekonomiska medlen. Med moderaternas förda politik , som är en fortsättning och variation på den försvarsnedrustning som socialdemokraterna genomförde kommer andelen av BNP gå mot 1.1 % av BNP dvs lägst i Norden.
Idag fyller även Lantvärnet, sverigedemokraternas säkerhets och försvarspolitiska råds blogg ett år. Bloggen startades med syfte att vara en alternativ röst mot den förda politiken som de både blocken står för. Under året har bloggen växt i antal skribenter för att belysa olika ämnen. Vi har behandlat en rad frågor som matriel , personalförsörjning, veteranpolitik, NATO, internationella insatser samt vad vi gjort i kammaren och ute på förbanden.
Dåtid
Under året har en rad händelser skett men de tre unikaste måste vara vår ÖB Sverker Göranssons uttalanden ”en vecka försvar” där ÖB belyste att IO 14 (numera ev klart 2023) behövde bl.a 40 miljarder kr i investeringsbudgeten för att bli operativ. Detta har regeringen ignorerat, en regeringen där vice ordföranden i försvarsutskottet Cecilia Widegren och försvarsminister Karin Enström har turats om med div floskler som att den ryska upprustningen sker från en låg nivå och att försvaret är starkare nu än det var för 20 år sedan.
Sveriges statsminister, Fredrik Reinfeldt kallar försvaret av Sverige, en stats kärnuppgift för ”särintresse” något som skulle fått andra länders regeringschefer att avgå eller åtminstone göra en kraftig avbön.
Alliansen har varit delad , där Folkpartiets Allan Widman och partiledare Jan Björklund utmålat Ryssland som ett växande eventuellt hot , detta har även Kristdemokraterna påtalat dock något försiktigare medans Centerpartiets Staffan Danielsson valt att svara så politiskt han kan, med andra ord ej ta ställning för något. Dock skall här påpekas att statsministern har sagt att inga krav på omförhandling om den gemensamma budgeten för att öka resurser till försvaret har hörts.
Vänsterpartiet har påtalat så sent som i förra veckans SVT debatt att Ryssland inte är något hot och det är någon form av rysskräck. Miljöpartiet har varit väldigt tysta men driver en pacifistisk linje. Socialdemokraterna som är ansvariga för den förbandsnedrustning som skett har dock börjat ryta i, ialla fall Peter Hultqvist som påpekat att vi ser en förändring i vår omvärld. Dock är Hultqvist medlem i ett parti där partiledaren tiger om allt, och där fokus på annat än statens kärnuppgifter ligger närmast hjärtat.
Moderaterna har även besvarat kritiken med att man skall vänta på försvarsberedningens första analys som presenteras i juni, dock har man valt att beställa 60 st SAAB Gripen E utan vidare analys samt uttalat sig om Ryssland utan analys. Den luftförsvarsutredning som även genomförs skall utreda luftförsvaret efter 2040, något som för gemene man är absurt men passar den försvarspolitik nya moderaterna har antagit. Moderaterna har även visat ovilja om att tala om behov av nytt långräckviddigt luftvärnsrobotsystem för att ersätta RBS 97 HAWK.
I förra veckan fick vi veta att Ryssland genomfört simulerat anfall emot Sverige utanför Gotska Sandön i internationellt luftrum och att den svenska incidentberedskapen ej kunde lyfta. Den efterföljande debatten som pågår ännu har varit en ögonöppnare för många och incidenten har även följts av obekräftade uppgifter om bl.a att svensk radar skulle störts ut
Nutid
Idag presenterade Novus en undersökning .som visar att 83 % av befolkningen tvivlar starkt på försvarsmaktens förmåga att försvara riket. Blott 6 % ansåg att det var tillräckligt, detta menar dock försvarsministern är ett missförstånd och att det ej föreligger hot mot Sverige och indikerar att väpnad strid mot reguljärt anfall inte är något försvaret behöver kunna. Även denna gång föregår försvarsministern försvarsberedningen.
Sverigedemokraterna står för en alternativ försvarspolitik där vi menar att hela Sverige skall kunna försvaras, även Gotland. Vi tror på en mix utav värnplikt och anställda och satsningar på svensk försvarsindustri. Vi tror på brigader och KFÖ med dessa. Vi tror på ett flygbassystem av typ BAS 60/90 och en inhemsk Länk 16. Vi tror på ett starkt och rörligt kustartilleri och en flottan med flera mindre fartyg med sjömålsrobotar. Vi tror på en satsning på svensk inhemskt försvarsindustri. Vi vet också att detta medför kostnader och vi är beredda att lägga detta på denna ”försäkring”. Sverigedemokraterna avsätter 20 miljarder kr mer än regeringen över 4 år med målbild på 2 % av BNP. Självfallet vill vi kompensera för inflation. Försvaret är ett riksintresse samt kärnfråga för oss i SD och trycks mot att bli en profilfråga för sverigedemokraterna.
Framtid:
Då sverigedemokraterna är för en annan politik än detta jobbar vi i rådet vidare för ett starkt försvar och en bibehållen debatt om försvaret av Sverige.
Lantvärnet kommer detta år ha som målbild att ytterligare öka antal skribenter och lägga mer fokus på marina frågor samt civilförsvaret. Vi kommer även göra en del grafiska förändringar av bloggen samt utkomma med ett försvarsblad för utdelning. Naturligtvis kommer vi fortsätta med våra studiebesök i och utanför Konungariket i syfte att bredda oss och ta in olika åsikter runtomkring i Sverige och vårt närområde.
Vi kommer hålla seminarier och föreläsningar om olika ämnen rörande det militära och civila försvaret och fortsätta med vår försvars tv som kommer expandera med reportage, intervjuer med mera. Självklart kommer vi fortsätta med många nya gästinlägg.
Livechatt kommer även ske med Mikael Jansson och Stellan Bojerud samt även med frågor som kan ställas direkt till rådet i övrigt.
Lantvärnet växer kraftigt i antal besökare varje månad och vi eftersträvar att ha varierande ämnen som belyses.
Förslag, idéer eller synpunkter med mera kan skickas till: lantvarnet@hotmail.com alt maila Mikael Jansson på mikael.jansson@riksdagen.se
Följ gärna Lantvärnet på:
Twitter: @lantvarnet
Facebook: Lantvärnet blogg
Skype: live:lantvarnet
Slutligen vill vi tacka alla läsare och skribenter för kontinuerligt visat intresse för oss men främst för försvaret av Sverige och den ökade debatten kring detta.
Vi tackar för det år som varit och det kommer bli många år framöver. Så låt oss nu fira en trevlig Valborgsmässoafton med familj vänner och bekanta med god mat, dryck och en varm majbrasa. Låt oss även fira H.M.K Carl XVI Gustav, Sveriges monark och statschef.
Salut, fanfar och fyrverkeri!
Dags att vakna upp!
30 april, 2013
En tid efter Sovjetunionens kollaps kom jag i samspråk med en rysk officer. Vi litade på er, sade han. Vi räknade med att ni skulle hålla på er neutralitet så länge det gick. Men vi insåg även att tvingades Sverige välja sida i ett krig, var det inte oss som man skulle ansluta sig till. Vi såg ett starkt svenskt försvar som en tillgång. Det var en buffert mellan oss och NATO.
Detta samtal återkommer i mitt minne, när jag läser om den ryska flygövningen utanför Gotska Sandön. Var det i själva verket en positiv signal till Sverige?
- Se här! Är det inte dags att vakna, så att Sverige kan ta ansvar för skyddet av landets territorium?
Den 31 januari 2013 frågade jag i Sveriges riksdag försvarsministern om hon tyckte det var tillfyllest att insatsorganisationen 2014 (IO 14), som beslutades 2009, senarelagts till 2019. Försvarsministern fann det i sin ordning att det krävs tio år för att genomföra detta riksdagsbeslut.
Nu har jag nåtts av uppgiften att IO 14 inte kommer att kunna realiseras förrän 2023. Samma källa kommenterade försvaret av Gotland. Som säkerhetspolitisk signal skulle ett dussin moderna stridsvagnar förrådsställas på Gotland. Däremot skulle ingen personal stationeras där.
Min sagesman uppger emellertid att det finns inga pengar för att transportera stridsvagnarna till Gotland. Än mindre finns det pengar för att bygga erforderliga garage på ön. De för Gotlands försvar avsedda stridsvagnarna står därför sedan några år och rostar på en grusplan i Skövde.
Det finns en högkvalitativ, utlandsägd, vapenindustri i Sverige. Men till vad nytta utöver de utländska ägarnas vinster? Arbetstillfällen i Sverige? Javisst, men hur många miljoner får det kosta för att en svensk arbetare skall kunna tjäna 400 000 kronor? Varför tillverka världens mest sofistikerade korvetter, när man inte har råd att förse dem med luftvärn?
Luftvärn är en uppenbar bristvara. Det finns en bataljon i Halmstad, som enligt IO 14 skall dubbleras 2019 eller möjligen först 2023. Då jag 1999 var chef för territorialförsvarssektionen vid Stockholms försvarsområde bestod Stockholms luftvärn av tre bataljoner. 18.bataljonen var utrustad med 40 mm automatkanoner m/48 med radarriktning, 27.bataljonen hade luftvärnsrobotar typ Improved Hawk 97 och 38.bataljonen hade Bofors robot 70/90. Härtill kom att fältarméns brigader vardera hade två luftvärnskompanier robot 70.
Var skall dagens luftvärnsbataljon vid krigshot grupperas? Stockholm, Göteborg, Malmö, Boden, Karlskrona, Forsmark, Ringhals, Oskarshamn, Barsebäck o s v. Endast ett alternativ får väljas.
I slutet av 1990-talet blev jag ombedd av Socialdemokratiska kvinnoförbundet att tala försvar på en kurs i Bommersvik. Damerna var vakna, intresserade och frågvisa. Jag lade ut en Sverigekarta 1:250 000 på bordet. Så tog jag ett paket Camel – jag rökte på den tiden – och bad damerna att lägga paketet på den plats på kartan, som de ville försvara. Paketet motsvarade den yta dåtidens svenska armé kunde försvara.
De lade paketet så att det täckte Stockholm och Arlanda. Ett klokt val. Tyvärr inte tänkbart idag p g a brist på trupp. Svenska armén kan möjligtvis försvara Arlanda till det första kamerateamet från CNN är på plats och regeringen hunnit fly ur landet.
Röster höjs för att Sverige skall gå med i NATO. Tanken är tydligen att NATO skall bekosta Sveriges försvar, men verkligheten är en annan. Sveriges försvar får i nuläget 1,1 % av BNP, men NATO kräver att medlemsländerna avsätter 2% av BNP till försvaret.
Det är hög tid att ta försvarsfrågan på allvar.
Stellan Bojerud
Frågor till Jan Björklund
28 april, 2013
Den 25 april ställde Mikael Jansson följande frågor till Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det svenska försvaret är bantat till oigenkännlighet. Under en tid saknade det svenska försvaret i det närmaste all kapacitet. Det kallades för en strategisk paus inom Försvarsmakten. Nu ska förmågan till territoriellt försvar återtas. En av orsakerna till det är Rysslands kraftiga upprustning. Modellen för vårt försvar heter insatsorganisation 2014, IO 14. IO 14 blev inte intaget och färdigt år 2014 som det var tänkt, utan kommer att bli det till 2023, enligt den senaste planeringen. Målet är alltså att till år 2023 upprätta ett försvar som kan stå emot ett begränsat anfall under en vecka på en plats i Sverige. Ett stort problem är att det saknas 40 miljarder kronor i investeringsbudgeten för att fullt materielsätta IO 14. Min fråga till Jan Björklund är: Kommer regeringen att öka försvarsanslaget så att underskottet i försvarets investeringsbudget elimineras över tio år?
anf.45 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):
Herr talman! Tack för frågan! Det har väl inte undgått någon att det pågår en rysk upprustning i vårt närområde. Det är den pågående parlamentariska Försvarsberedningen – frågeställaren kanske ingår i den; alla partier finns med – som gemensamt måste få expertiskunskap och analysera hur den upprustningen sker och sedan gemensamt försöka dra slutsatser av det inför det beslut som riksdagen ska fatta våren 2015. Idén med försvarsbeslut är att de ska vara någorlunda långsiktiga, och frågeställaren belyste det med IO 14, 2023 och allt möjligt. Det går inte att ändra på besluten från ett år till nästa, utan vi fattar långsiktiga beslut. Skälet till det är att kunna titta på vad som hänt säkerhetspolitiskt. Situationen förändras ofta inte från det ena året till det andra, men den förändras över en längre tid. Jag ser från regeringens sida fram emot att kunna ta emot ett betänkande från Försvarsberedningen när den är färdig om något år. Därefter ska det naturligtvis beredas och läggas fram för riksdagen med de slutsatser som då ska dras.
Herr talman! Låt mig i stället ställa en fråga med kanske lite kortare varsel. I fredstid väljer olika nationer olika nivåer för sin incidentberedskap. Flygövningar som läggs nära ett annat lands territorium är ett test på ifall det landet kan och hinner skicka dit sitt flyg för att markera sin gräns och visa sin beredskapsförmåga. Hur det går noteras av alla länder med försvarsintressen i den regionen. Försvarsmakten har i dag officiellt uttalat att vår incidentberedskap är så bra som våra politiker önskat sig. Det måste dock konstateras att läget har förändrats. Ryssland övar allt oftare och alltmer komplext sin försvarsmakt också i Östersjön. Min fråga till Jan Björklund är därför: Kommer regeringen att på grund av de ryska övningarna ge ett uppdrag till Försvarsmakten att ytterligare förstärka incidentberedskapen?
anf.47 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):
Herr talman! Det vore inte bara olämpligt, det vore ett lagbrott av mig att stå i denna talarstol och inför offentligheten tala om vilka direktiv regeringen ger till den svenska Försvarsmakten om den svenska beredskapsnivån. Jag väljer att svara på så sätt att vi alla noterar en rysk ambitionsökning när det gäller militär upprustning och övningsverksamhet också i vårt närområde. Vilka slutsatser ska vi dra av det? Ni känner till att jag i den offentliga debatten framfört att jag anser att det måste påverka nästa försvarsbeslut. Det arbetet ligger hos Försvarsberedningen. Vi behöver därför invänta Försvarsberedningens bedömning. Utifrån min utgångspunkt är det självklart att det som händer runt omkring oss, inte minst den ryska upprustningen, med nödvändighet måste påverka de beslut som så småningom ska fattas.
