Frågor till Jan Björklund
28 april, 2013
Den 25 april ställde Mikael Jansson följande frågor till Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det svenska försvaret är bantat till oigenkännlighet. Under en tid saknade det svenska försvaret i det närmaste all kapacitet. Det kallades för en strategisk paus inom Försvarsmakten. Nu ska förmågan till territoriellt försvar återtas. En av orsakerna till det är Rysslands kraftiga upprustning. Modellen för vårt försvar heter insatsorganisation 2014, IO 14. IO 14 blev inte intaget och färdigt år 2014 som det var tänkt, utan kommer att bli det till 2023, enligt den senaste planeringen. Målet är alltså att till år 2023 upprätta ett försvar som kan stå emot ett begränsat anfall under en vecka på en plats i Sverige. Ett stort problem är att det saknas 40 miljarder kronor i investeringsbudgeten för att fullt materielsätta IO 14. Min fråga till Jan Björklund är: Kommer regeringen att öka försvarsanslaget så att underskottet i försvarets investeringsbudget elimineras över tio år?
anf.45 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):
Herr talman! Tack för frågan! Det har väl inte undgått någon att det pågår en rysk upprustning i vårt närområde. Det är den pågående parlamentariska Försvarsberedningen – frågeställaren kanske ingår i den; alla partier finns med – som gemensamt måste få expertiskunskap och analysera hur den upprustningen sker och sedan gemensamt försöka dra slutsatser av det inför det beslut som riksdagen ska fatta våren 2015. Idén med försvarsbeslut är att de ska vara någorlunda långsiktiga, och frågeställaren belyste det med IO 14, 2023 och allt möjligt. Det går inte att ändra på besluten från ett år till nästa, utan vi fattar långsiktiga beslut. Skälet till det är att kunna titta på vad som hänt säkerhetspolitiskt. Situationen förändras ofta inte från det ena året till det andra, men den förändras över en längre tid. Jag ser från regeringens sida fram emot att kunna ta emot ett betänkande från Försvarsberedningen när den är färdig om något år. Därefter ska det naturligtvis beredas och läggas fram för riksdagen med de slutsatser som då ska dras.
Herr talman! Låt mig i stället ställa en fråga med kanske lite kortare varsel. I fredstid väljer olika nationer olika nivåer för sin incidentberedskap. Flygövningar som läggs nära ett annat lands territorium är ett test på ifall det landet kan och hinner skicka dit sitt flyg för att markera sin gräns och visa sin beredskapsförmåga. Hur det går noteras av alla länder med försvarsintressen i den regionen. Försvarsmakten har i dag officiellt uttalat att vår incidentberedskap är så bra som våra politiker önskat sig. Det måste dock konstateras att läget har förändrats. Ryssland övar allt oftare och alltmer komplext sin försvarsmakt också i Östersjön. Min fråga till Jan Björklund är därför: Kommer regeringen att på grund av de ryska övningarna ge ett uppdrag till Försvarsmakten att ytterligare förstärka incidentberedskapen?
anf.47 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):
Herr talman! Det vore inte bara olämpligt, det vore ett lagbrott av mig att stå i denna talarstol och inför offentligheten tala om vilka direktiv regeringen ger till den svenska Försvarsmakten om den svenska beredskapsnivån. Jag väljer att svara på så sätt att vi alla noterar en rysk ambitionsökning när det gäller militär upprustning och övningsverksamhet också i vårt närområde. Vilka slutsatser ska vi dra av det? Ni känner till att jag i den offentliga debatten framfört att jag anser att det måste påverka nästa försvarsbeslut. Det arbetet ligger hos Försvarsberedningen. Vi behöver därför invänta Försvarsberedningens bedömning. Utifrån min utgångspunkt är det självklart att det som händer runt omkring oss, inte minst den ryska upprustningen, med nödvändighet måste påverka de beslut som så småningom ska fattas.